Alltså, det är svårt att bara säga sådär rakt av utan att ta det från första början. Om man inte ska räkna med den absolut första killen jag var tillsammans med typ hundra gånger när jag var typ 5-8? Haha, han hette i alla fall Andreas och vi bodde grannar och gjorde allt tillsammans. Vi byggde typ båtar och grejer med träbitar och hammare och spikar och sånt, och sedan tror jag även att jag hjälpte honom och någon annan liten kille att fixa deras lådbil. Hahah, vi var mer som bästa vänner i alla fall, men han var också första killen som gav mig en puss på munnen.

Men till det mer seriösa så vet jag inte vem av Kalle eller Anton som tar hem den här titeln. Jag har gillat Anton hundra miljoner gånger under högstadiet, och hösten i åttan var jag såhär olyckligt kär och jag tyckte det var väldigt jobbigt eftersom jag verkligen hade känslor för honom.
Men de försvann, och i februari någon gång började jag snacka med Kalle like all the time, och därav fick vi båda känslor för varandra och blev tillsammans därefter i någon månad. Visst var jag kär, men det var mest trubbel och sånt där tills han gjorde slut via sms. Vi började med någon slags "hatkärlek" efter det, och i början av sommarlovet "var vi på g" men jag blev mest sårad samtidigt som jag blev bästavän med Anton och den 2 augusti var jag helt plötsligt världens lyckligaste eftersom han äntligen blev min. Och jag var kär på riktigt och seriöst svävade på moln.

Vårt förhållande då höll dock bara i ca två månader, då han gjorde slut och jag blev helt förstörd. Och det blev inte direkt bättre efter det eftersom han gav helt fel signaler och det slutade med brustet hjärta från min sida. Och vem fanns där med öppen famn om inte Kalle? Som då hade fått känslor för mig igen. Och självklart fick jag det för honom. 21 Oktober 2009 blev vi tillsammans och det varade i 7 månader. Tills jag nu i juni, 2010, blev tillsammans med Anton igen.

Så jag vet inte vem av dem som tar hem titlen faktiskt. Kalle var den första jag hade ett riktigt förhållande med, och han var just allt mitt "första". Medan Anton var den första kille som jag verkligen älskade.
Jag är inte percis stolt över hur jag betett mig mot någon av dem, speciellt inte mot Kalle. Det finns mycket jag skulle göra för att få vad jag gjort ogjort. Men när jag väl tänker tillbaka har de båda två krossat mitt hjärta en gång i tiden. Och jag vet ändå inte vad som är värst, att bli sårad eller att såra.

Kladdig sammanfattning, äh ni fattar.