Pappa kom hem med en sprillans ny plasma-tv igår. Till sig själv. Eller ja, till vardagsrummet där nere där nästan bara han kollar på tv, så man kan säga att han köpte den till sig själv. "Åh, till mig!" tänkte jag när jag såg den. Men icke, dock är jag inte alls sur eftersom att jag fick den gamla som stått där nere. Min förra tv, som jag dock inte har bild på, hade börjat göra sitt. Färgbilden var så otroligt kass verkligen, det var liksom rödbrusigt på de svarta pariterna och allt var bara dassigt. Så nu det kändes bra med en ny tv. Snygg och bra!