Jag och Anton låg nyss och kollade på Tyra Banks show, och programmet idag handlar om människor med ovanliga sjukdommar och personer med de sjukdommarna är på besök och berättar om hur de har det.
Det var en tjej på 28 år som hade en sjukdom med förkortningen FOP, vet inte vad sjukdommen stod för men om jag fattade rätt så förvandlades hennes muskler till ben ju äldre hon blev. Vilket i stort sett betyder att hon blir förstenad och inte kommer kunna röra sig längr fram i livet. Dessutom har hon bara en arm pågrund av cancer i hennes högra så den fick de operera bort.

Alltså, hör ni? Hon är 28 år och vet att hon en dag inte alls kommer kunna röra på sig medans vi ligger och latar oss och knappt orkar sträcka oss efter fjärrkontrollen. Vi är lata och orkar inte röra på oss medans folk med vissa sjukdommar inte vill något hellre än att kuna sträcka på armar och ben.

Det var också en tjej som var allergist mot vatten, hon fick sår och blåsor som vsed och brändes så fort hon nuddade vatten. Hon hade en son på 4 år och kunde inte röra honom pågrund av att hans fukt gav henne blåsor. Hon kunde inte torka sin egen sons tårar. Det är ju hemskt.
Hon kunde inte heller äta den mesta maten eller dricka något pågrund av blåsor i hennes mun. Cola-light gick ner utan problem men grönsaker och frukt och annan mat kunde hon inte äta. Och hemma så klagar man på att man inte tycker om maten när andra inte ens kan äta.

Jag vet att man inte alls kan tänka såhär. Att "Nej men jag ska inte klaga, tänk på folk som inte kan göra det här eller äta det här". Likadant som man inte kan tänka på alla barn som dör i näringsbrist över hela världen så fort man slänger en bit mat. Men, när man väl sitter där, framför tv:n, och ser hur folk förklarar de lilla de har och de lilla de kan så mår faktiskt jag dåligt av det. Jag tycker så synd om folk. Och det får mig faktiskt att skämmas ibland när jag tänker på hur lat jag kan vara och hur mycket jag klagar över mat. Ibland ska man nog vara ganska glad över det man har, är och kan. För det finns vissa där ute som skulle döda för att vara som oss utan allvarliga sjukdommar.